Khoma - A Final Storm
Recension: musik
Genre: Depressive Rock
Utgivningsår: 2010
Betyg: 7/10
Låtlista:
1. Army of One
2. From the Hands of Sinners
3. Harvest
4. Osiris
5. A Final Storm
6. Inqusition
7. The Tide
8. All like Serpents
9. In it for Fighting
10. By the Gallows
11. Mist
Stockholmarna i KATATONIA får nog se upp i framtiden, för med sitt tredje album etablerar sig norrländska KHOMA som en kraft att räkna med på den svenska depp-rock-scenen. Det här är ett band på uppgång.
KHOMA (tidigare känt som enbart "KOMA") är knappast några nykläckta fågelungar i sammanhanget; samtliga inblandade i bandet är eller har varit medlemmar av hyffsat framgångsrika band såsom THE PERISHERS och DEPORTEES och, att inte förglömma, melankolins fanbärare CULT OF LUNA. Den sistnämnda meriten bör tveklöst ha mest slagkraft då bandet är ett välkänt, för att inte säga dyrkat, fenomen bland de flesta hårdrockare (mig själv inräknad).
Beskrivningen kan till en början ha en tveksam klang; KHOMA lirar hyffsat tung depp-rock och kan ses som ett "lättsammare" alternativ till ISIS och nämnda CULT OF LUNA. Medan sistnämnda band tenderar till att dra ut sina låtar till tio-minuters-epos håller KHOMA hårt på den traditionella låtlängstandarden och kryper sällan över fyraminutersstrecket. Detta har dock övervägande positiv inverkan då många låtar får mer slagkraft då man släpper på pretentionerna och hellre slänger känslorna direkt i ansiktet på lyssnaren. Vid ett fåtal tillfällen känns låtarna lite väl korta och man känner ofta att man vill ha mer, men det är ju därför människan uppfann repeat-knappen antar jag.
Samtliga låtar på "A Final Storm" är produktionsmässigt av högsta klass och alla instrument - inklusive basen som ofta kommer bort i dånet i den här sortens musik - ges tillräckligt med andningsrum.
Låtmässigt kan man ibland känna att frånvaron av riktigt minnesvärda dängor är lite frustrerande och låtarna tenderar att flyta ihop med varandra till en början, men tar man sig bara tid och låter skivan snurra ett par varv i skivspelaren hittar man så småningom sina favoriter. Undertecknad finner förvånande nog balladerna som de bästa låtarna där "The Tide", "Harvest" och avslutande "Mist" glänser med sina djupt melankoliska tongångar och dynamiska lyten. Andra låtar värda att nämna är det mullrande titelspåret, klagande "In it for Fighting" och den finfina "Inqusition."
I striden om depparjepparnas gunst är KHOMA en bataljon som man varken kan eller ska fnysa åt - med sin blandning av CULT OF LUNA-förtvivlan och KATATONIA-melankoli lär bandet hitta hem till många hårdrockares hjärtan och jag ser inget konstigt i att utnämna bandet till en av de bättre konstellationerna som vuxit fram under det senaste decenniet. Det är melankoliskt och smäcktande utan att för den delen bli alltför pretentiöst eller fånigt och med en så karasmatisk sångare som Jan Jämte kan bandet komma långt. Mycket långt.
Låttips: "The Tide", "Mist" och "In it for Fighting"
Bandtips: KATATONIA och CULT OF LUNA
Musikvideon till singeln "In it for Fighting." Feeling blue?
